Tillbaka

Ja så var vi då tillbaka i vardagen i Peking efter en fantastisk Sverigesommar! Det kändes både skönt och jobbigt att komma tillbaka. Skönt eftersom vi har kuskat runt en del och att resväskan började kännas lite sunkig, jobbigt för att det alltid är jobbigt att lämna sina nära och kära….den tuffaste biten med detta livet! Men nu är vi tillbaka sedan några veckor och vardagen rullar på. En stor skillnad är ju att vi nu har TVÅ katter! Och en annan är såklart att killarna nu känner till skolan och allt är lite lättare för dem, och då således även för mig. Jag kan säga att det var STOR skillnad att gå in genom dörrarna första dagen detta år jämfört med förra.

Vad gäller våra katter så är det jättemysigt att nu ha två, men det har haft sina utmaningar. Efter allt förarbete i Sverige med vaccinationer, intyg, länsveterinärer m.m så var det ju resan vi var stressade för. Inte helt enkelt att resa i 16 timmar med en liten katt, 6 handbag, 3 gigantiska väskor och två barn varav ett inte mådde bra. Nåväl fram kom vi, och då hade jag suttit de sista 3,5 timmarna med handen inklämd i kattväskan och försökt klappa Deedee lugnande medan ett barn sov på mig på höger sida och ett på vänster…Men så landade vi, efter viss försening, i Peking och 37 grader! På plats blev vi mötta av en agent som hjälpte oss med Deedee genom tullen och sedan väntade Mr Cheng och en glad pappa David!

Skolan är igång, och jag har kommit igång med SWEA arbetet. Mycket kul som händer i samarbete med ambassaden och handelskammaren här i Peking, så jag har lite uppdrag i samband med det. Sedan ska jag gå på olika utbildningar på skolan samt försöka engagera mig i matkommittén på skolan. Sedan har vi ju såklart det sociala livet, redan varit på champagnelunch, inflyttningsfest, utflyttningsfest och en fantastisk 50 års skiva! Träningen har jag så sakta börjat ta tag i, Sverigesommaren har satt sina spår…men ännu har det varit lite för varmt för rullskidorna. Regnperioden är över och det är ca 32-37 grader på dagarna än så länge.

Häromdagen trotsade jag och David värmen och cyklade genom en av de större byarna som ligger nära där vi bor. Det är ganska stora kontraster mellan våra sk “compounds” med sina fina hus, aircon, värme, rinnande vatten, vakter och planteringar mot de byar som finns. Många byar rivs tyvärr och man undrar vart människorna tar vägen. Jag har läst att Kina har ett mål att utjämna skillnaderna och höja standarden för alla sina medborgare, så det är väl en anledning, många hus har ju fortfarande utedass längs med gatorna. Ena annan anledning är ju såklart att marken säljs för mycket pengar för att ge plats åt enorma bostadskomplex som det mittemot barnens skola eller nya fina dyra compounds för de många rika kineserna. Men det gör allt lite ont att se de ruckliga husen som måste vara såååå varma på sommaren och fullkomligt iskalla på vintern. Vår ayi Feng Mei bor i ett, om jag förstått rätt, ok hus men på vintern har de 15 grader inne…..hjälp! I en av byarna så känns det som att cykla igenom en soptipp, men rätt som det är, mitt bland högar av rivna hus så finns ett hus och på trappan sitter det en gammal dam eller man.

Sedan tycker jag det är så fascinerande att de odlar lite här och där. Man märker att människor inte har råd att handla på samma sätt som vi utan de brukar jorden lite varstans, längs cykelbanor, mitt i skogen etc. Men nu hörde jag att staten inte tillåter detta längre, sorgligt! ibland när vi åkt till skolan så går jag av ihop med killarna och promenerar hem. Det är underbart att gå och få ta del av lite av “vardagslivet” på morgonen; mor och farföräldrar med sina barnbarn, äldre människor i parken som dansar eller utövar gymnastik och Tai-chi, människor på väg till jobbet med den överfulla bussen eller på sina mopeder och tuk-tuks, arbetare på väg in i ett av “compoundsen” för att renovera något av husen eller människor som tvättar! lyktstolpar och reklamskyltar. Ibland stöter man även på aska på trottoaren, det är rester från små eldar där man bränt och tänt rökelse för sina döda släktingar eller närstående. Vissa dagar hittar man jättemånga, har inte lyckats få reda på varför. Sedan har vi “cykelmannen” som varje morgon öppnar sin lilla tuk-tuk, tar fram sina verktyg och sin tältsäng. Hos honom kan man få däcken pumpade och lagade, om han nu inte sover på sin säng…..I många gathörn står också kvinnorna med sina “pannkaks tuk-tukar”, en klassisk rätt som är otroligt populär här. De har något som ser ut som en crepeplatta och tillbehör, en blandning mellan pannkaka och crepe, men ofta med koriander. Och så alla dessa tuk- tuk med last långt över det man tror är möjligt! Måste säga att kineserna är fenomenala på att packa! Ute på landsbygden ser man lastbilar med kartonger, brädor eller frukt, minutiöst staplade och packade i enorma höjder. Ja, allt för denna gången, nu ska jag tag i en liten trycksak för SWEA. Hörs snart!

Nedan lite bilder från ett par av mina promenader.

2 thoughts on “Tillbaka

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s